Det hankar sej fram!

Jag tar en dag i taget, men det är inte kul att inte få köra bil!
Första dagen gick jag ut till hästarna, det är 7,6 km bilvägen och något lite genare när man går. Rufs var med förståss och blev inte det minsta trött! Men det blev jag. Jag är verkligen otränad just nu, fick ont överallt, men det kan ju bara bli bättre - heller hur!? När Dan slutade jobbet kom han och hämtade mej så jag slapp gå hem också. Belgarion var "överpigg" så jag vågade inte rida, jag longerade honom lite istället. Gôrtrött när jag kom hem!

I går tog snälla Amanda hand om hästarna. Jag hade kund på Kreativ livskraft mitt på dagen och skulle inte ha hunnit gå fram och tillbaka på dygnets få ljusa timmar o jag vill inte gå i mörkret där ute på landet (utan gatljus). Istället gick Rufs o jag till min lokal, det är inte alls så långt men tog en knapp timme. Behövde inte gå hem nu heller, Dan hämtade efter jobbet!

I dag var Rufs på dagis, gick dit med honom som jag brukar, tar knappt en halvtimme. Sen hade jag möte med en trevlig KiM-net-kollega som jobbar på kommunen med arbetslösa. Vi pratade länge om hur jag skulle kunna marknadsföra mej på olika ställen inom kommunen och arbetsförmedlingen. Ett jättebra möte som stärkte mej och gav mej lite "råg i ryggen". Mötet var på Brukstorget vid Bofors och dit kunde jag cykla utan problem. Sen var det en snabblunch och sen på cykeln igen ut till hästarna. Amanda kom och vi tänkte rida ut tillsammans, Frida (sköter om Bertil) var också där så hon o Bertil hängde på också. Jag kände dock att Belgarion var "överpigg" och valde att gå med honom först. Efter ett tag satt jag upp men satt strax av igen - det kändes för farligt! Släppte honom lös istället så han fick springa av mej, jag som tänkte vila mina trötta fötter från promenerande fick återigen en långpromenad. Dessutom "smittade" Belgarion av sej på Hot Shot så jag fick leda honom så han inte skulle kasta av Amanda! Allra sista biten hem vågade jag rida igen, Belgarion o jag har vår egen kommunikation och jag kände när han sa till mej att nu kunde jag sitta upp igen, han skulle vara snäll o fin hela vägen hem!
Vid stallet gick Kent och väntade, hovarna skulle verkas. Han var jättenöjd med Belgarions hovar, det har hänt grejor och hovarna ser bättre ut än någonsin. Han börjar friskna till alltså! Inte undra på att jag inte vågar rida! Det var ju tyvärr så att han inte blev riden på drygt en vecka för att jag var på min utbildning och sen spöregnade det, det passade inte förrän idag! I morgon ska jag nog prova igen och hoppas att han ska vara trött efter dagens strapatser!
Som tur var så hämtade Dan mej så jag slapp cykla hem i mörkret! Skönt! Nu har jag fått igång värmen i kroppen igen med hjälp av ett glas rött! Det blir kallt att stå och hålla hästar medan Kent verkar.

Tänk om jag t o m skulle gå ner nåt kilo på den här månaden, det skulle ju inte vara nåt fel. Inget ont som inte har nåt gott med sej i så fall.