Healing trauma through creativity, assessment and interventions

Så är jag hemma igen efter en mycket intensiv 6-dagars modul i Brevens bruk. Jag tänker inte försöka förklara orden men det var i alla fall en mycket mycket intressant och bra gästlärare vid namn Catherine Rogers Jonsson. Hon bor i Sverige och förstår svenska men pratar helst engelska (amerikanska). Superjobbigt att vara så aktiv hela tiden (det räcker att jag tittar åt ett annat håll så fattar jag inte vad hon säger...)
Jag tror aldrig jag har målat så mycket på någon modul tidigare. Ändå var nästan inga uppgifter att måla utan mera att rita - som jag hatar!!! Men jag hade tydligen stort målarbehov så i varje lite paus var jag där och satte färg på papper!

Det är så himla gôtt att vara hemma igen! Rufs blev fantastiskt superglad när jag kom hem och nästa omgående åkte vi ut till hästarna och Belgarion verkade bli lika glad han - även om han inte visar det riktigt lika tydligt! Fick börja med att gå till grannen och köpa mera hö till Bertil, han klarar inte alls att gå ute o beta just nu utan måste få stå i sin lilla sjukhage och äta hö! Sen gosade jag med Belgarion och så gick Rufs o jag på en skogspromenad, jag misstänker att han inte har fått springa lös i skog o mark så värst mycket när det bara har varit han och husse!

Det är lite spännande på Niarte, det spökar! Dunsar på nätterna och slammer i vattenledningarna, dessutom är det någon som absolut inte vill ha mej där - eller möjligen vill ha hjälp av mej men kan inte förmedla det! Hur jag märker det? Tja, för det första kan jag inte sova, jag som alltid är så himla kvällstrött och somnar så fort jag lägger huvudet på kudden, för det andra så stinker det fotsvett eller nåt liknande i mitt rum så fort jag flyttar in! Ibland är det så hemskt så det går inte att sova av den anledningen... Nå ja, nu är jag hemma igen och hoppas på en härlig natts sömn i natt!

På en lunchpromenad med en "skolkamrat" kom vi fram till att hon är kusin med en av mina bästa kompisars man - lustigt sammanträffande, världen är ganska liten...

Jag tror att jag gör så att jag lätter ut alla bilder och så kommerterar jag bild för bild, då kommer jag säkert ihåg bäst vad som har hänt:

Det här var det första jag målade, innan vi ens hade kommit igång. En kommentar från en vän: det ser ut som en briard uppifrån! Ha ha ha, ja hemlängtan hade jag ju redan från första dagen så varför inte...

Också nånting som ville ut, även den här innan vi ens hade startat!

Alla bilder verkar ha kommit till i raster och pauser, även den här, den föreställer alltså ingenting, bara fri målning från själen!

Härlig målning där jag satte på plastfolie under tiden som färgen torkade, har gjort så med akvarellfärg med härligt resultat så jag var ju tvungen att prova med sån här färg också!

Här kommer då en kursuppgift, rita din familj. Vi gick nog tillbaka i tiden gemensamt för annars undrar jag varför jag just fastnade för 8 år??? Nåväl, här är jag, hoppande och skuttande och kan inte vara stilla, storasyster klipper kläder till klippdockor, pappar har gevär och metspö och mamma lagar mat och dammsuger. Observera att pappa inte finns inne i huset utan han är ute i skogen och båten...

Stilstudie från arbetsbänken, både den här och nästa bild

Bild från närmre håll på plastfolie-målningen, jag gillar den!

Ännu en uppgift, rita nånting, vad som helst!

Nästa uppgift, rita ett träd!

Rita kurvor och former som du tycker om. Hade en, vad heter det?, märkpenna?? och gjorde härliga runda mönster som jag alltid ägnade mej åt att göra i tonåren.

Rita en person i regn! En sån där bild som en terapeut kan analysera, men... jag avslöjar inga hemligheter :-)

Rita ett träd, ett hus och en person. Hittar du personen???

Här praktiserade vi bildterapi på varandra och min kompis Eva skulle analysera hur jag målade och vad. Vad det föreställer? Jo förstår du, detta är jag i en annan dimension, mellan två liv!!!

Depressionen rinner ner och försvinner förhoppningsvis!

Var nyfiken på hur kol och flytande färg kunde blandas, då blev det detta mönster. Förmodligen målat från själen men ännu inte analyserat...

Detta är en s k känslokarta. Vi fick lista alla känslor vi hade haft under senaste dygnet, sedan ge varje känsla en färg och sedan fylla ett papper  med dessa färger, i proportion till hur stor plats varje känsla har tagit!

Stilla, lugn, avslappnad lunchrast vid sjön! Alldeles ensam i tystheten - underbart!

Bryggan jag satt på

Fåren jag passerade på väg tillbaka

Detta är ett urtidsdjur på havsdjupet! Nånting jag alltid kommer tillbaka till!

Den här är laddad! Uppgiften var rita din familj som djur! Det var supersvårt för mej att bestämma vilka djur som passade bäst in på min familj, jag är fortfarande inte säker men det här är min tolkning i alla fall. Storasyster, en puppa, tyst och tillbakadragen och för sig själv, jag, en hackspett, ni vet den där som Kalle Anka har problem med varje jul, som dyker upp när han ska fotografera kolibrier, mamma är en huggorm, vass tunga som hugger när man minst anar och dessutom lömsk, pappar är vargen som fäller byten och drar hem till familjen... Den svarta klumpen nere till vänster är ett misslyckat försök att måla en varg...

Det började som ett äpple...

... och slutade så här! Vem är han, och varför en stege???

Ännu en lunchpromenad, det är vackert i Brevens bruk!

Efter holotropisk andning. En massa ansikten passerade revy under andningen, men inget tog ordentlig gestalt. Kom ihåg nån med huggtänder, men övriga är bara skuggor.

Pausterapi!

Mera pausterapi!

Solen som ger mej healing!

Gissa vad?

Vilken arketyp är du just nu? Mitt svar - sökaren! Jag  går in i tunneln och letar efter dem hemliga paketet där alla svar finns och där en fantastisk spännande framtid väntar!