Terapihästar?

Terapihästar?
Bertil och Belgarion

söndag 4 mars 2012

Fred Donaldson

WOW! Jag har fått en ny idol! Han heter Fred Donaldson! Läs mera om hans budskap och om ursprunglig lek här:
http://www.originalplay.eu/
Jag har faktiskt svårt att förklara! Jag är så tagen, för mej var det en andlig upplevelse. Att få träffa en sådan människa, som ägnar hela sitt liv åt att sprida kärlek istället för våld! På svenska kallas det "ursprunglig lek", alltså den sorts lek som barn i alla världsdelar leker och förstår och dessutom alla djur som Fred har kunnat prova på (vargar, grizzlybjörnar, svartbjörnar, brunbjörnar, tigrar, lejon, delfiner, stora valar, ormar, fjärilar, fåglar, hästar m m m m). Helt otroligt! Hela världen är sammanlänkat på nåt sätt - alla varelser leker på samma sätt, bara dom får chansen! WOW igen! Fred tror att vi alla kan lära oss detta! Jag är tveksam - det krävs mycket mycket mycket kärlek och absolut befrielse från alla tänkbar rädsla och tvivel för att det ska fungera!

Det var meningen att vi skulle gå in i målarsalen och måla efter varje pass, vi fick 30 minuter till kaffe och målning - nästan ingen målade! Jag var så uppfylld av alla hans berättelser, möten med vilda djur och sjuka, misshandlade och missförstådda barn - det fanns ingen ork kvar att måla!
Jag har alltid ogillat ishockey, fotboll och andra lagsporter, men främst ishockey! Jag tycker att det lär grabbarna (för det är fortfarande mest grabbar) att vara aggresiva - tränarna kräver aggresivitet! Det måste vara fel om vi vill ha fred på jorden! Nu har jag äntligen hittat en människa som håller med! Han anser att det inte finns nånting alls i tävlingsmomentet som är nyttigt eller utvecklande - det föder bara mera tävling och mera våld!
Freds berättelser om möten med vilda djur och hur han går ner på alla fyra, lägger huvudet på sned, skickar kärlek och sen börjar leka - det är starkt, så starkt så jag inte kan förklara vad jag känner! Han måste vara utsänd bara för att lära oss övriga att kärlek är enda möjligheten till fred!

Fred jobbar med friska barn, svårt sjuka barn, förståndshandikappade barn, gatubarn, gäng (alltså väldigt farliga personer som lever i "krig" på gatorna", fångar (inte tillåtet i Sverige) och alla andra + alla tänkbara djur och alla, bara dom får chansen, kan det här med ursprunglig lek!

Vi hara fått lära oss grunderna, det är viktigt att kunna parera sparkar, bett och knytnävsslag från överstimulerade barn, det måste pareras med kärlek men en del "trick" är bra att känna till! Dessutom fick vi prova på att leka!

Ni som känner mej - tänkt er att jag - för det första pratade och ställde frågor på engelska (vilket jag innan hade bestämt mej för att absolut inte göra), och sen lekte som en tok, skrattade högt och tyckte det var jättekul!

Efter allt detta hade vi igår holotropisk andning (holotropic breathwork för er som vill googla och veta mera). Jag kom inte ner så djupt, började med häftig yoga som övergick till sittande och knästående dans och sedan slutade det i djup djup sömn, förmodligen med massor av drömmar men jag kommer inte ihåg någonting. Senare på kvällen hade jag ont överallt! Dels efter allt lekande och krypande på knä och dels efter mina häftiga rörelser under andningen.
Halv nio ungefär i går kväll gick jag och la mej! Dödstrött. Sov som en stock och vaknade i morse utan att ha ont nån stans - healing hade skett under natten! WOW!

Sen hem igen! Det var ganska jobbigt att köra bil hemåt, jag var fortfarande i ett annat medvetandetillstånd och fick ta det väldigt lugnt i början, som tur är så är det några mil innan jag måste ut på motorvägen!

Hemma var det förstås hästarna som hade prio 1! Belgarion var så himla rar. Hästarna hade redan fått all mat så jag tänkte bara gå ut i hagen och umgås, men han visade att han ville gå in i stallet nu när jag äntligen var där, så vi gick in (han hade ingen grimma eller nånting på sej, han bara gick före och visade vart han ville gå). Väl inne så hämtade jag även dom andra två busarna, dom blir så himla oroliga om dom blir lämnade kvar ute. Sen ville Belgarion gå ut på promenad så det gjorde vi, nu var det inte alls för att få klick+godis för  att han var duktig och gick, nu ville han verkligen att vi två skulle gå ut och umgås! Åh, vilken otroligt fantastisk häst jag har - även om han kan driva mej till vansinne ibland!

Nu börjar jag fokusera på morgondagen, då ska vi åka till Borlänge och hämta hem Rufs! Det ska bli så himla kul så jag undrar om jag kan sova i natt!

Här kommer lite bilder från målning m m i Brevens:
Första uppgiften, måla nånting som har gett dej energi sedan förra gången. Den blev tredelad, längst upp till vänster, brunt och gult- Rufs förståss, längst upp till höger - sjögräs, Kreativ livskraft! Längst ner ett gärde, en klicker och ett hjärta - klickerträning i det fria med mina härliga häster på stora stora gärdet!

Här kommer jag verkligen inte ihåg vad uppgiften var, allt det här kom bara inifrån! Jag tror det är urtidsdjur,  förmodligen i havsdjupet - jag har säkert levt där eftersom så många målningar liknar denna. Det enda som är speciellt med den här är att det kom ögon!

Lek från barndomen. Här kom sommarstugan, standen, klipporna, bryggan, båten, stenen där det fanns äckliga (helt ofarliga) larver och allt hemskt sjögräs som var "farligt" att bada i. Inte minst svanen, det var uppblåsbar och den skulle läggas på plats varje gång vi kom dit!

Vi skulle måla i alla pauser! Jag orkade inte! I en paus kom det röda hjärtat - sedan inget mera. Efter middag och vila på rummet exploderade detta fram - härligt!

Här är han, mina nya idol Fred, i bakgrunden Kenneth Wide som är en av kursledarna.

Fred berättade en fantastiskt historia om hur han hade lekt med en lejonhona och hur hon hade tagit hela hans huvud i munnen, sen bad han oss att måla detta! Jag kom bara fram till att detta måste ha varit ren, oförställd, total kärlek! Målade därför ett rött hjärta men kände att hjärtat måste skicka ut kärlek också!



Den här målade Fred, det är det kinesiska tecknet för häst. Jag fick den av honom och skulle ta hem den, men i morse var den försvunnen från målarsalen...

Härliga huset som vi är i!

Känsla när Fred hade åkt och vi skulle beskriva vad vi hade upplevt. Nr 2(2)

Känsla när Fred hade åkt och vi skulle beskriva vad vi hade upplevd. Nr 1(2). Jag har ingen aning om vad någon av dessa målningar föreställer. Men när jag hade målat dom båda så skakade jag i hela kroppen och fick gå in i "madrassrummet" och låta kroppen jobba av sej en massa känslor (typ yoga).

Pausbild - föreställande ingenting!

Alla mina kurskamrater köpte inte Freds budskap. Vissa tyckte han var en "snuskig gubbe" (eftersom han leker med barn) och vissa tyckte att han inte pratade sanning! Det tog mej ganska hårt men den här bilden som jag målade hjälpte mej med den känslan.

Härlig bild från vad som på sommartid är en badplats.

Målad efter holotropisk andning. Vet inte alls vad den föreställer men kommer ihåg att jag var så slut i armarna så jag knappas orkade måla den sista nedersta "rosen".


Sista uppgiften idag var att måla kvinnlig och manlig lek och sedan en bild som integrerade båda. Det här  är min integrationsbild! Väldigt röd kan man ju säga, men det viktigaste syns inte, jag målade runt, runt, runt, runt, hela målningen består av runda former. Varför? Har ingen aning!

Manlig lek, Erfarenhet från barndomen. Men pojkarna lekte jag med en massa leksaksbilar i fina färger, det var kul. Dessutom fick jag in hur min pappa försökte lära mej stå på händer - kul!

Kvinnlig lek - när jag var barn. Leka med dockor - sådär, sitta vid ett bord och rita eller klippa ut klippdockor - tråkigt! Leka häst, bolla, hoppa twist och hoppa hopprep - kul!

Sista för den här gången. Jag var helt slut och stod ute i "tvättrummet" och gjorde rent mina färgkoppar, penslar m m. Plötsligt såg jag alla fina färger när färgerna från paletterna skulle rinna ner i avloppet - det var så vackert (i det speciella tillståndet jag var i) så jag var tvungen att plocka upp färgresterna och låta dom droppa ner på ett papper.


2 kommentarer:

  1. Verkligen en spännande resa du gör, verkligen utmanandeoch utvecklande, ditt måleri blir allt tydligare och starkare i färger, läsningen fängslande.Kram

    SvaraRadera
  2. Du berättar så levande, så intressant. Tack! Kram Anna

    SvaraRadera