Terapihästar?

Terapihästar?
Bertil och Belgarion

fredag 18 november 2011

Indiandans

WOW! Det händer grejor i "hjärnan"! Att hjärnan står innanför " beror på att jag inte är så säker på att det är i just hjärnan allt sker. All modern forskning pekar på att det är hela kroppens cellminnen det handlar om, och kanske även energier utanför den egna kroppen! Spännande eller hur?

I morse när jag som vanligt skulle göra min Qi Gong och Qi andning, ville kroppen nånting annat! Det blev nån sorts dans istället (utan musik).
När jag sedan hade slutat jobbet eftersom jag inte orkade vara kvar längre p g a allt som pågår där, så gick jag över torget i Karlskoga, skulle till apoteket. Där stod en kille och sålde tröjor av Alpacka-ull och dessutom lite CD-skivor. Jag var bara tvungen att stanna och köpa en skiva med indian-musik, alltså native-american, inte dom som bor i Indien!

Sen var det hästarna som gällde. Tänkte komma ut o rida innan det blev mörkt, men, idag var det ju aldrig ljust, det är lite tungt nu i november, mörkt hela dagarna. I alla fall så var jag tidigare än vanligt och sadlade på  och plockade på oss alla reflexer och min pannlampa.
Belgarion var sugen på att komma ut, gick glatt iväg längs vägen, sen kollade han ut i skymningen och stannade! Usch va otäckt det ser ut! Jag gick av och gick före, då följe han med! Han gick väldigt entusiastiskt ända till vi kom in i skogen, då var det tvärstopp! Livsfarligt! Jag erbjöd honom att vända, men det vågade han inte heller! Stod bara stilla! Tillslut gick han med på att vända hemåt, och då verkade han så lugn o fin så jag hoppade upp i sadeln igen! Efter två meter gjorde han en 180 graders vändning på en millisekund - tack för att jag har en westernsadel! Annars hade jag flugit all världens väg! Han blev fullständigt livrätt för nånting, eller rättare sagt ingenting! OK, jag passade på att rida på i den nya riktningen, det var ju däråt jag egentligen ville! Men efter ett tag stannade han igen och stod och stirrade rakt ut i skymningen. Jag misstänker att han har "knabstrupperssjuklan" d v s är nattblind.
Det tog jättelång tid innan vi kom tillbaka hem igen, mycket otäckt att stirra på därute i skymningen.Nu funderar jag på om det är bättre om jag väntar tills det är helt mörkt, då kanske det inte finns så mycket att titta på som ser ut som spöken???

Tillbaka till dansen! När jag åkte hem från hästarna tänkte jag att nu ska jag bara sätta mej framför TV'n och kolla på en film. MEN... mitt "omklädningsrum" i garaget är = min "atelje". Suget att måla blev bara för stort så det var bara att sätta upp papper och sätta igång.
Bar ute en CD-spelare och satte på min nyköpta CD! WOW!
Tur att ingen såg mej för då hade "ingen" ringt efter ambulans! Jag dansade som en galning för mej själv därute och målade i takt med musiken.! Så nu har det utökats från bildterapi till dansterapi! Jag upplever att mina  upplevelser under holotropiska andningen startade ett dansbehov hos mej! WOW!

Här kommer mina målningar, både från igår när jag målade stillsamt här inne med akvarell och akryl och dagens mera utlevande målning i garaget:
Akryl på akvarellpapper


Akvarell på canvas, nån sorts ljus i mörkret kanske?

Härlig, kanske en ängel?

Garagemålning med fingerfärg! Överst tror jag det är nån sorts "väsen" om inte en ängel?

Garagemålning föreställlande, ingen aning!

Garagemålning - häftig! Det känns som lägerelden jag dansar till när jag slåss mot dom svara med rött hår!

Jag, eller ett annat väsen som dansar!

Massor med kludd, men tillslut ett hjärta - kärlek!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar